Så har jag o min kära landat i mullvadslandet igen, snart drar vi dock vidare till Götlaborg o träffar den andre hälftens familj. Vi har ätit Janssons, åkt pulka, bytit klappar o träffat alla syskonen. Gjort allt som skall göras under julen o lite till.

Skulle ta farväl utav en av de små bröderna som låg o sov o möttes av denna märkliga syn...

Alla klappar är packade. Nu far vi norrut.

Min skatt.

Dom är ganska fina ändå. Mina grannar längst ner.

Världens finaste pepparkakshus bor hos Nicke.

lillebrors film

Ett år! O nog måste jag våga påstå att vi ser en aning besatta ut. Som två som just slutit pakt o offrat sin förstfödda. Men allt går att fixa i fotofixen. Som tur e, för mina ögon tenderar ofta att lysa röda som stoppljus.
Ikväll ska det firas! Inte på den dyraste o flådigaste restaurangen, men på en halvdyr, halvflådig sådan.

Imorgon är det ett år sedan jag o min framtid träffades, ett år sedan jag satte i halsen, fick ont i magen o inte visste vart jag skulle gömma mig. Sedan dess har jag livrädd vinglat fram på rosa moln, tappat fokus o ätit stolthet till middag. Jag tänker aldrig ge upp mina försök att dyka under hans hud, för där vill jag bo.